onsdag 26 mars 2014

Hemma - tror jag....


Man kan aldrig vara säker på var hemma är dessa dagar......Men - visst är vi hemma,sedan ett drygt dygn tillbaka faktiskt. Och som vanligt är det mesta upp och ner när man ska försöka vänja sig vid annan tid, annat klimat och annat allting!


Igår kämpade vi duktigt för att INTE  falla för frestelsen att sova middag - hade vi gjort det så hade vi sovit i flera timmar och vänt på dygnet. Nej, vi var duktiga och kämpade på ända till klockan var nästan tio på kvällen - då tog vi slut! Jag förväntade mig att vakna några timmar senare, pigg som en lärka, men sov faktiskt ända till klockan fem - inte illa! Någon halvtimma senare började det ljusna - vilken skillnad mot när vi åkte! Då blev det aldrig ljust! I alla fall inte förrän bortåt niotiden.......


Nu var solen uppe redan vid sextiden - underbart! Ljuset är tillbaka! Och det är bara början......


Innan klockan var sex var vi tvungna att ta en macka - det hör inte till vanligheterna! Frukost äter vi sällan före tio i vanliga fall. Men idag var vi hungriga, antagligen beroende på att vi hade ätit väldigt lite de två senaste dygnen. Flygplansmaten är ingen hit.....Och någon middag orkade vi inte äta i måndags när vi kom till hotellet i Helsingfors. Och frukosten blev också minimal innan vi skulle iväg på tisdag morgon. Idag blev det två frukostar....
Sedan tog jag en sväng till affären. Det är tomt i kylskåpet och frysen......Fast Per-Erik hade varit snäll och sett till att vi hade frukostmat i alla fall. Det kändes lite märkligt att komma ut - lite gungigt liksom, ungefär som om man hade åkt båt i flera dygn. 
Jag var ju tvungen att titta hur det såg ut på vår uteplats. Där blommade minipåskliljorna!


Krokusen var på väg att blomma ut. Men en liten ensam pensé hade hittat upp, minsann!


Lite grått, lite blåsigt och lite kyligt var det. Men skönt ändå på något sätt.......
Fast den där promenaden vi hade funderat på, den fick vänta. I morgon kanske......Eller - i morgon, absolut!


Tommy fastnade i deklarationsträsket. Det hinner komma en hel del post på två månader, och när vi gick igenom den högen idag visade sig det mesta vara årsbesked från alla håll och kanter. Hur kan man få så himla mycket årsbesked när man är pensionär? Nåja, vi har ju lite tid på oss att gå igenom dem alla......


När jag nu inte orkade gå på någon promenad idag så fick jag ta ett par bilder på utsikten från fönstret - vilket jag ju har gjort ett antal gånger förut. Men visst är det vackert! Lite sol var det på eftermiddagen, och gräset därnere var riktigt grönt.


Boulebanan och volleybollbanan ser ut att bara vänta på sommarens alla turneringar......

Nu har klockan passerat åtta, och TV orkar jag inte titta på i kväll, så jag tror att det är nästan läggdags. I morgon är vi säkert piggare, så pigga att vi kan hämta den lilla Gröna som har stått ensam och övergiven i Astrids garage i två månader.......

2 kommentarer:

  1. Vilken timing ni har med det bästa av två världar....sucker avundsjukt när jag ser dina fina foton. Men snart är det juni och då kommer jag också till Sverige!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst har vi tur Annika! Vi reste från ett - på slutet - aningen för varmt Thailand till svensk vår! När du kommer är det sommar - hoppas att den blir lika fin som förra året!

      Radera